Vad gäller egentligen kring drönarfoto?
- HF Agency
- 27 juni
- 5 min läsning
Uppdaterat: 1 juli
Vi tittar närmare på juridiken som gäller kring flygfoto och spridningstillstånd.
Drönarbilder kan vara ett fantastiskt verktyg för att marknadsföra fastigheter, men all fotografering från ovan omfattas idag av en snårig djungel av lagar, regler, tillstånd och skadestånd. Vi på HF Agency har, med hjälp av en duktig jurist, gjort vårt bästa för att bryta ned vad detta innebär för dig som fotograf eller mäklare när det kommer till specifikt bostadsfotografering.
Kortfattat – vad gäller?
Då lagen är något diffust formulerad och få ärenden prövats i rätten är det mycket som är öppet för tolkning fortfarande. Glasklart är dock att ett så kallat Spridningstillstånd krävs för användning av de allra flesta bilder tagna från ovan. Handläggningstiden för detta kan vara lång men det finns i nuläget ingen solklar genväg. Som fotograf behöver du även se till att du vet vad som gäller i luften och var du får flyga.
För dig som bostadsfotograf Du behöver se till att du har koll på vad som gäller när du flyger så att du undviker att fånga till exempel skyddsobjekt i bild. Sedan är vår rekommendation att du alltid ansöker om spridningstillstånd innan du delar material som hämtats med drönare till någon för att vara på den säkra sidan, om inte bilderna enbart visar en bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar alternativt åkermark.
För dig som fastighetsmäklare Som mäklare bör du vara ute i så god tid som möjligt med att boka drönarfoto och begära att din fotograf söker spridningstillstånd för materialet, alternativt håller sig till att enbart visa fastigheten och dess tomt. Du bör inte pressa fotografen till att dela bilder innan godkännande givits, för även om sannolikheten för brottmål är liten finns betydligt större risk att du anses bryta mot god mäklarsed om du sprider otillåtet material.
Den långa versionen...
Det är förbjudet att sprida all geografisk information (t. ex. foto och film) som hämtats över svenskt territorium (genom luftfartyg, fotografering eller liknande) enligt Lagen om skydd för geografisk information och förordning om skydd för geografisk information (låt oss förkorta det till "Lagen om geo-info"). Spridning av sådant material är otillåtet och belagt med straff, och kan även vara straffbart enligt andra lagar (t.ex. brottsbalken, GDPR) men i denna sammanställning har vi fokuserat på Lagen om geo-info.
Vad krävs för att få flyga drönare professionellt?
Först och främst behöver du som fotograf se till att du har koll på vad som gäller i luften. Om din drönare som väger mer än 250 gram behöver du ta ett drönarkort via Transportstyrelsen innan du lyfter, men för lättare farkoster så räcker det med att du läser på om reglerna och kontrollerar flygzonerna via Luftfarstverkets drönarkarta. Vad krävs för att få sprida drönarfoton? För att få använda materialet krävs oftast ett Spridningstillstånd som du ansöker om från Lantmäteriet (LM). De allra flesta bilder som skickas in till LM godkänns – tillstånd ska beviljas om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret – men handläggningstiderna är ofta mycket långa, så försök alltid boka in flygfotografering med så god framförhållning som du bara kan. Det finns dock vissa undantag då du inte behöver godkännande – vi återkommer till dem längre ned.
Vad innebär "spridning"?
Lagen om geo-info innehåller märkligt nog inte någon legaldefinition av termen spridning. LM har dock uttalat att spridning anses ske när material tillgängliggörs för andra, till exempel genom att det:
Skickas digitalt via exempelvis e-post
Publiceras på en webbplats eller sociala medier
Publicera i tryckta medier eller visas i fysisk form
Lagras i molntjänster / servrar som man inte själv har full kontroll över
Med andra ord, all slags delning av media taget från luften.
Vem är ansvarig – fotograf eller mäklare?
I förarbetet för lagen nämns att spridningen måste vara av en viss omfattning för att omfattas av tillståndskravet och att det inte bör anses vara spridning om material delas till ett fåtal inom en sluten krets. Enligt detta räknas det inte nödvändigtvis spridning om fotografen skickar bilder till en enskild mäklare, utan det är publiceringen som utgör spridning. LM:s inställning tycks dock vara att fotografen vid delning till mäklaren inte längre har kontroll över att materialet stannar i sluten krets, och därför kan potentiellt även fotografen komma att anses ansvarig för spridningen.
I brist på tydlig definition av spridningsbegreppet får vi alltså anta att både mäklare och fotograf har ansvar för att tillstånd finns. Det har inte prövats i rätten exakt vart gränserna för spridning går och var ansvaret landar, men däremot har Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) en tydlig syn på frågan. FMI har delat ut flera varningar till mäklare (åtta varningar under första halvåret 2025) till mäklare som spridit material utan tillstånd, då det strider mot god mäklarsed. I flera av dessa fall har mäklaren förklarat att man trott att fotografen inhämtat tillstånd, men FMI menar att det är mäklaren som publicerar bilderna och därmed har ansvaret.
Vad kan konsekvensen bli?
Att inte följa reglerna kan bli en dyr historia. Enligt Lagen om geo-info är det straffbart med böter eller till och med fängelse i upp till ett år (!) att sprida otillåtet material. Fängelse är så klart mycket ovanligt och ett osannolikt utfall; i det enda rättsfall vi kan se att detta prövats utdömdes dagsböter uppgående till totalt 64 000 kronor för den som spred otillåtet material.
Finns det några undantag?
Ja, föreskriften innehåller främst ett tydligt undantag. Alla bilder som enbart avser en bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar, alternativt åkermark, är undantaget (förutsatt att det inte är ett skyddsobjekt). I vissa fall kan även till exempel skog och byggarbetsplatser vara undantagna så länge inget annat visas i bilden. På Lantmäteriets hemsida kan du läsa mer om undantagen som finns. Det finns ingen specifik lägsta höjd som gör att du automatiskt slipper tillståndet, lagen är inte kopplad till flyghöjden i sig utan snarare till vad som avbildas. Lantmäteriets senaste tolkning av lagen säger dock att du endast behöver tillstånd om materialet hämtats från en luftfarkost. Så om du använder en mast eller befinner dig på en hög höjd (till exempel en bergstopp, ett höghus eller en lyftkran) har du markkontakt och då behövs inget spridningstillstånd. Kommer lagen att ändras?
Vi hoppas verkligen att det blir förenklingar i lagen eller betydande effektivisering av Lantmäteriets ärendehantering. Lagen är omdebatterad, såväl i branschen som i doktrinen, med utgångspunkt i att lagen strider mot tryckfrihetsförordningen. Bland annat har Sveriges Fotografers Förbund framfört kritik mot lagen då den försvårar för fotografer att driva sin verksamhet. Vi ser dock tyvärr inga tecken på att de allmänna reglerna är på väg att lättas inom den närmaste tiden, och risken finns att det blir ökad reglering i en tid av krig och osäkerhet i omvärlden. Så se till att du har koll på vad som gäller! Har du mer specifika frågor kring vad som gäller kring drönarfoto? Hör av dig till info@husfoto.se så hjälper vi dig!
留言